Blogg

Mer om skaparna bakom vår nya prins- & prinsessbok

Beebooks nya berättelse ”prinsen/prinsessan” är skriven av Patrik Stigzelius och Rasmus Gran. I samband med lanseringen av boken passade vi på att ställa några frågor till Patrik om hur han ser på barnböcker och inspiration.

Patrik, kan du berätta lite var du hittade inspiration till den här boken?
Inspirationen till boken fick jag av gamla folksagor som framförallt har samlats av bröderna Grimm. De har ett budskap till läsaren/lyssnaren och det tycker jag är sympatiskt även om dåtidens budskap kanske inte alltid passar vår tid.

I min bok vill jag poängtera att alla kan bli som prinsessor/prinsar men för att uppnå detta krävs det att man hjälper andra utan egna baktankar.

Temat gav sig själv när jag väl tänkte på de gamla folksagorna, som ofta handlar om att genomgå prövningar för att uppnå framgång. Den lata, elaka och allmänt ogina förlorar alltid i sagorna, medan den som utan krav på belöning hjälper andra får just det, en belöning.
För egen del var jag nog ganska ofta en prins i mina lekar, även om jag inte använde just det ordet.

Jag var hjälten som besegrade de onda och därför räddade de svaga och oskyldiga och fick (i smyg) den sötaste flickan i klassens hjärta.

Vad betyder sagor för dig? Vad tycker du om vers kontra modern prosa i barnböcker?
Ja det här är en klassisk saga och det var så jag ville att den skulle vara. På sätt och vis skulle jag kunna tänkt mig att göra den modernare än vad den verkar vara, för vad det framförallt handlar om, det är om äventyret mitt i vardagen och en sådan bok är det möjligt jag skriver i framtiden. Kanske är det en bra utmaning att ge till mig själv, till och med. C S Lewis äventyr började ju i ett litet skåp på den engelska landsbygden.

Annars betyder sagor för mig att få fantisera fritt och kunna tänka sig bort från vardagen. I barnens värld är ju fantasin oftast väldigt nära och det odlar sagorna och det ser jag som något väldigt positivt.

Att jag skrivit på vers har mest varit för min egen del, jag tycker om språk och tycker om rim, ordvitsar och ordlekar överhuvudtaget. Men det är sällan man får lov att använda det. Samtidigt vet jag att barn vanligtvis älskar rim och ramsor. Riktigt gamla rim lever kvar än idag och be några barn att rimma på Kajsa och du har snart en fnissandes liten hög framför dig.

Men naturligtvis är inte rimmen någon slags motsats till modernare sagor på prosa. De flesta barnböckerna är orimmade och så ska det nog vara, men att helt glömma bort versen, det vore olyckligt. Vilket jag alltså bidragit till att det inte sker.

Vad har du för relation till dina figurer? Är det så att du har återkommande figurer som har föregångare i den ?riktiga världen? eller är dina figurer rena fantasifigurer?
Mina figurer får sägas vara rena fantasifoster, det erkänner jag, med viss reservation.

För barnet kan jag se framför mig och har sett många av dem, både som vårdare och privatperson. De är klädda i overaller och andra oömma skyddande kläder, men jag har tyckt mig kunna se att när de leker i sandlådan bär de riddarrustningar, prinsessklänningar och superhjältetrikåer.

Varför barnböcker?
Naturligtvis har jag barn i min omvärld, även om jag inte har barn själv. Jag har bland annat sett tecknaren Rasmus barn växa upp och ganska nyligen har det varit vännen och serieskaparen Liv Strömqvist som har presenterat mig för en ny baby.

Överhuvudtaget kan man säga att jag är en av dem som ser barn, inte bara förbi dem. Jag tittar på barnböcker, filmer och spel bara för att ha en liten koll på barnkulturen och har lustigt nog fått förklara en del av barnkulturens karaktärer till föräldrar.

Det är en av orsakerna till att jag ville skriva en barnbok. Jag anser att jag förstår barn och har nära till dem även om jag inte är förälder.

Vad drömmer du om att skriva, vad är drömuppraget?
Mitt drömuppdrag är faktiskt att få lyfta en riktigt dålig, förlegad figur och skapa nytt, och förhoppningsvis bättre, liv i den. Kanske främst en seriefigur men jag minns ett gäng som hette ?Fyrklövern? från min barndom som var riktigt trista och enahanda och ?Fem? böckerna skulle nog behöva en uppdatering de också, precis som ?Kitty? och många fler.

Slutligen, vad bör man känna till om dig?
Relevant är väl att jag ganska noga studerar barnkulturen. Jag nöjer mig inte med att inte veta, utan tar reda på vad det är som intresserar barn. Kanske är det pinsamt för en 42 åring att läsa t ex W.I.T.C.H men det bryr jag mig inte om, jag gör det ändå.

Namn: Patrik Stigzelius.
Ålder: 42.
Familj: Singel.
Bor: I Malmö.
Bästa bok:
Bästa barnbok: Alice i underlandet av Lewis Carrol.

Namn: Rasmus Gran
Ålder: 35
Familj: Två pojkar på 11 och 15 år, två bonusbarn, 4 och 6 år.
Bor: Möllevången, Malmö
Bästa bok: Mina drömmars stad-serien av Per-Anders Fogelström
Bästa barnbok: ?Vad far gör är alltid det rätta?, H.C. Andersen
Drömmer om: Sommar, eller åtminstone vår.
Hemlig last: Gillar att köra motorcykel, även om det inte är miljövänligt. Men oftast cyklar eller går jag, eller åker kollektivt.